Åter

M I M I K E N

Anteckningar av Manja Benkow

Omkring 1970

När mimiken inte är resultatet av inlevelse och uttryck för en äkta känsla, är den ingenting annat än en grimas.

I den gamla teatern, serverades många mimiska schabloner, som numera verkar enbart löjliga, och även nuförtiden kan man se exempel på grimaserande som är betydelselöst, men kanske ännu fler exempel på frånvaro av mimik, som man serverar i tron att det skulle vara ”naturligt”. Jag vill påminna om att varken på scenen eller framför en kamera går det att vara ”naturlig” om man vill nå fram till ett uttryck. At sedan det mimiska uttrycket skall hållas tillbaka och aldrig ens får uttrycka mer än en liten del av det verkliga innehållet, betyder att skådespelaren ovillkorligen måste behärska sina mimiska uttrycksmedel till perfektion.

Vid mimiska uppgifter är det till stor hjälp att utforma stumma repliker, för att konkretisera tanken bakom mimiken.

Ett rörligt ansikte kräver strängare kontroll av de mimiska uttrycken, emedan mimiken lätt kan överdrivas. Ett mindre rörligt ansikte, däremot, måste tränas med mekaniska rörelser (gymnastiska).

Missvisande mimik är ett allvarligt ont och enda sättet att motarbeta det är genom målmedveten träning, ständig gymnastik av ansiktsmusklerna och en noggrann korrigering till man behärskar de muskler som bestämmer ansiktsuttrycket.

Det finns många system för metodiskt mimiska övningar, men de flesta är förenklade recept och ympar in schablonmässiga manér.

Som handledning vid arbetet med mimiken, vill jag föreslå följande två system : det praktiska och det schematiska.

DET PRAKTISKA MIMISKA SYSTEMET

har till syfte ett noggrant studium av elevens eget ansikte. Man måste först i detalj lära känna det egna ansiktets muskelrörelser och dess mimiska möjligheter.

Detta studium försiggår på två sätt : dels genom den gradvisa övergången från en mimisk rörelse till en annan, dels genom den snabba skiftningen från det ena mimiska uttrycket till det andra ; exempelvis från lugnt till gråt eller skratt. Det är noga att man utgår från ett helt lugnt ansikte.

Den första uppgiften är alltså att nå fram till verklig ro och avspänning i ansiktets muskler. Det händer ofta att eleven själv tror att hans ansikte är lugnt, när musklerna i själva verket är anspända. Detta är ett hinder för den fortsatta övningen. Speciellt ögonens muskulatur kräver uppmärksamhet.

När det absoluta lugnet är uppnått, kan man övergå till de grundläggande mimiska uppgifterna – skratt och gråt. Trots att dessa rörelser är komplicerade brukar de vara lätta att klara av för eleven om han har ett någorlunda rörligt ansikte. Sedan kan man bygga på den övningen genom att förvandla sitt ansikte till en åldrings, och hålla kvar det för en åldring typiska slappa och hängande dragen och omväxlande skratta och gåta.

För att göra det praktiska systemet mer åtkomligt ger jag här

en tabell över de elementära mimiska uttrycken en annan tabell för de sammansatta mimiska uttrycken en tabell för kombinationer av mimiska uttryck samt en förteckning på uppgifter för mimiska kontraster och en för de viktigaste stegringarna i mimiken.

Jag vill påpeka att detta bara är en vägledning och absolut inte får uppfattas som oföränderliga lagar som blint måste följas. Gör man det blir det bara stereotypa klichéer, som leder till ett tomt grimaserande. De här nedan givna anvisningarna är bara till för att man skall kunna studera sitt ansiktes möjligheter och för att kunna träna upp dem.

I. ELEMENTÄRA MIMISKA PUNKTER

Lugn – ansiktets samtliga muskler befinner sig i vila.

Skratt – är alla nyanser av glädje från leende till kiknande.

Gråt – alla nyanser från obehag eller olust till hejdlös gråt.

II. SAMMANSATTA MIMISKA PUNKTER

Förvåning, undran, överraskning, häpnad :

lyfta ögonlock, spänd blick, vågräta rynkor i pannan, höjda ögonbryn, vidgade näsborrar och öppen mun.

Slöhet, apati, frånvaro av tankeverksamhet, lättja, tröghet :

         trött blick, halvsänkta ögonlock, slappa ansiktsdrag och käkmuskler.

Livligt intellekt, receptivtet, mottaglighet, öppenhet :

            öppen blick, forskande uttryck i ögonen

Uppmärksamhet :

            höjda ögonbryn, uppmärksam, spänd blick

Distraktion, tanklöshet, flyktighet :

            flackande blick, orolig uppmärksamhet som hela tiden byter föremål.

Koketteri

            blick från sidan, ömsom undvikande, ömson utmanande.

Förakt

            huvudet lyft, något neddragna ögonbryn, granskande blick.

Högmod :

            blicken uppåtriktad och kall, huvudet något lyftat

   Blyghet, beskedlighet :

            halvsänkta ögonlock, blinkande, osäker blick.

   Slutenhet :

            blick under lugg, från sidan och nedåtriktad.

   Drömmeri :

            stelnad extatisk blick, uppåtriktad.

   Bitterhet :

            djupa veck från näsan till mungiporna, rynkad näsa.

   Frossande i angenäma förnimmelser :

            sluten mun, sugande rörelser med läpparna.

SCHEMA FÖR ÖVNINGAR

i elementära mimiska punkter  

   1) lugn till skratt, lugn till gråt

            långsamma övergångar under omkring en minut.

   2) lugn till skratt, lugn till gråt

            direkta övergångar – de får inte vara mekaniska.

   3) från skratt till gråt och åter till skratt

            långsamma övergångar.

ÖVERGÅNGAR

från fullständigt lugn

till stegrade mimiska uttryck

I

   1) plötslig uppmärksamhet -   lyftade ögonlock, spänd blick.

   2) stegrad uppmärksamhet -   dessutom med spänd panna och vågräta rynkor.

   3) förvåning -   ytterligare höjda ögonbryn, vidgade näsborrar, öppen mun.

   4) skrämsel -  vidgad blick, blinkande, rynkor i pannan, 

                            höjda ögonbryn, vidgade näsborrar.

   5) fasa -   ögonbrynen högt lyftade, blicken avstannad,

                     både lodräta och vågräta rynkor i pannan.

   6) fasa som gränsar till vanvett -  som ovan, men med pannan hopdragen 

                                                            som en hästsko.

II

   1) koncentrerad tankeverksamhet -  öppen blick, slutna läppar, spänt uttryck.

   2) stegrad tankeansträngning -   dessutom med sammanpressade läppar.

   3) envishet, seg vilja -   fast blick, sammanpressade läppar med inåtdragna                                            mungipor.

   4) energi -   som envishet med spänd panna.

   5) vrede -    rynkade ögonbryn, förintande blick, sammanpressade läppar och

            käkar,   lodräta och vågräta veck i pannan, drag av bitterhet.

   6) raseri -     sammanpressade käkar, överläppen spänd så att tänderna blottas

            vidgade näsborrar, drag av bitterhet, lodräta och vågräta veck i

            pannan, skarp, genomträngande blick, snett över axeln.

            (den praktiska formeln för vrede, som stegring av missnöje är :

            rynkade ögonbryn, sammandragna vid näsroten och höjda utåt mot

            tinningen ; vidgade näsborrar, vidöppna ögon, brinnande blick,

            munnen först sammanpressad, sedan öppen. )

III

   1) slutenhet -                          blick under lugg, riktad från och nedåt.

   2) misstänksamhet, fruktan - dessutom en orolig blick.

   3) lyssnande attityd -             spänt uttryck, halvöppen mun, inåtvänd blick.

   4) försiktighet -                      som lyssnande, men blicken riktad åt sidan.

   5) förlägenhet -                      rynkad panna och ögonbryn, flackande blick.

STEGRING

av de mimiska uttrycken

med olika kombinationer

I

   1) drömmeri  

            hänförd blick, riktad uppåt

   2) kärlek

            tankfull blick, hänförd och riktad uppåt.

   3) extas, hänförelse

            stegras med fjärrskådande blick.

II

   1) förakt -                    lyftat huvud, frånvänt, sänkta ögonbryn

   2) högfärd -                 som ovan, med lätt rynkad panna

   3) överlägsenhet -      skjut dessutom ut underläppen lite

KONTRASTERANDE MIMISKA

KOMBINATIONER

   1) slughet, skälmskhet   -            blick under lugg, frånvänt, leende

   2) högsta lycka   -                         hänförd blick med ett leende

   3) lidande, vansinne -                   leende med drag av bitterhet

   På det här sättet kan man kombinera olika mimiska uppgifter i all oändlighet, beroende på den egna personligheten och föreställningsförmågan (fantasin).

MIMISKA KONTRASTER

   a)      sorg – glädje                                       g) förakt – dyrkan

   b)      rus, yrsel – spänst, vakenhet               h) elakhet – godhet

   c)      förströddhet – koncentration             i)  stolthet – ödmjukhet

d)         lättja, slöhet, sömnighet –                  k) mod – feghet

                        beslutsamhet, energi

e)         nyfikenhet – lugn begrundan             l) brutalitet – ömhet

f)         aversion – positiv inställning

MIMISKA STEGRINGAR

a)         förargelse – vrede – hat – raseri

b)         vantrivsel – längtan – vemod – sorg – lidande – förtvivlan

c)         förlägenhet – rädsla – skrämsel – panisk – förskräckelse

d)         nonchalans – vulgaritet – sensualitet – liderlighet

e)         blygsamhet – ödmjukhet troskyldighet – dyrkan – extas

f)         onda aningar – oro – fasa 

NÅGRA FINARE NYANSER I MIMIKEN

   a) förvåning              g) välvilja                                n) trånad

   b) nyfikenhet                       h) högfärd                               o) anspråkslöshet

   c) skälmskhet                       i) koketteri                              p) drömmeri

   d) distraktion                       k) förargelse                           r) hänförelse

   e) resignation                       l) självbelåtenhet                    s) beslutsamhet

   f) självsäkerhet                     m) misstro                              t) segervisshet

   Olika slag av extas : religiös extas, triumf, inspiration eller skapande extas, extatisk kärlek.  Jämför här för nyanseringen med karaktärskunskapen : den sakliga glädjen eller segervissheten som övergår i triumf och så vidare.

   Olika slag av rus : lätt rus, salongsberusning, påverkan, stark påverkan, obehaglig, påträngande, frånstötande …

   Efter detta kan man öva ännu mer sammansatta kombinationer med ett gammalt slappt liderligt ansikte, vulgärt berusat tillstånd, ungdomligt rent, segervisst och så vidare …

DET SCHEMATISKA

SYSTEMET

   har till uppgift

   att klarlägga de viktigaste mimiska punkterna för att förenkla den mimiska problemen

   att finna de elementära uttrycken och studera deras tydligaste och mest intressanta yttringar

   här har alla de mångskiftande nyanserna och kombinationerna medvetet gallrats bort

   Det schematiska systemet baserar sig på mimiska uttryck av tre styrkegrader

   1)      det tre elementära känslorna

   2)      tre olika andrarangens sammansatta känslor

   3)      tredjerangens sammansatta känslor  

DE TRE ELEMENTÄRA KÄNSLORNA

   a) förvåning – en neutral, obestämd känsla, vars beståndsdelar är undran, överraskning, häpnad, enfald eller naivitet ;

   nyanserna förgrundskänslan bestäms av vad som är mest dominerande av dessa känslor ;

   b) skratt – en positiv känsla, som har till beståndsdelar nöje, glädje, fröjd, lycka, samt leende i olika styrkegrader ;

   c) gråt – en negativ känsla, vars ingredienser är missnöje. sorg, saknad, kval, lidande, smärta, resignation, melankoli och aversion, avståndstagande i olika styrkegrader ; 

   ur dessa tre elementära känslor och deras motsvarande mimiska uttryck uppstår genom olika kombinationer :

ANDRA RANGENS SAMMANSATTA KÄNSLOR

   a) förtjusning, hänförelse – en kombination av två samtidiga förnimmelser : glädje och förvåning ;

   hit hör alla nyanser av uttryck för sympati, godhet, ömhet, tillgivenhet, välvilja, passion, troskyldighet och extas ;

   b) vrede – schematiskt sett en kombination av skratt, gråt och förvåning ; kombinationer med vrede som utgångspunkt är raseri, ilska, djärvhet, mod och beslutsamhet ;

   c) förfäran ; fasa ; rädsla – är alla resultat av en blandning av starkt missnöje och förvåning ;

   utvecklingen av rädslan är : oro, onda aningar, ängslan, förvirring, fasa och panik ;

TREDJERANGENS SAMMANSATTA KÄNSLOR

   Dessa känslor framkommer ur kombinationer av de elementära känslorna ; till exempel ett moment av skratt och ett moment av förtjusning ger entusiasm, extas och så vidare. Ett moment av missnöje tillsammans med vrede blir hat ; ett moment av förvåning plus ett moment av rädsla ger ett uttryck av ängslan.

   Man kan alltså variera de sammansatta känslorna all oändlighet genom skiftande kombinationer av ansiktsuttryck ; så kan förtjusning blandas med fruktan eller medömkan för att uppnå olika nyanser. Men både känslorna och deras yttre uttryck grundar sig på de första tre elementära känslorna.

MUNNENS MIMIK

   vid lyssnande är väsentlig : öronen har inte något uttryck. När man  lyssnar intensivt öppnar man omedvetet munnen, i synnerhet om ljudet är svagt, kommer långt bortifrån och man har svårt att uppfatta dess karaktär. En halvöppen mun är ett bra uttryck för plötsligt skärpt uppmärksamhet.

   När indolenta personer försöker samla sin uppmärksamhet på något, rynkar de pannan utan att lyfta ögonlocken, emedan det kräver mindre ansträngning att spänna pannmusklerna än den muskel som lyfter ögonlocken. Mycket slöa människor inskränker sig vid sådana tillfällen att enbart öppna munnen (låta hakan falla ned), eftersom den rörelsen inte alls kräver någon ansträngning.

En gapande mun kan också vara tecken på ett inskränkt intellekt. Intellektuellt outvecklade människor möter ideligen oförklarliga ting, som förvånar dem så att det blir en vana för den att gapa.

   När man övar på detta sätt kommer man snart att finna att det finns ett direkt samband mellan uttrycket och känslan. Denna kunskap är den tekniska färdighet som Stanislavskij talar om att skådespelaren måste behärska. Den andra sidan av detta arbete är att finna vägen in till den egna personligheten att öppna den och att klara av den svåra balansgången mellan kontroll och öppenhet. Det är detta arbete som Stanislavskij huvudsakligen ägnar uppmärksamhet i "En skådespelares arbete med sig själv" (sg)