|
Detta dokument utgår från en forskning nedskriven av Carl Henning
Camitz (G 117) som förmedlats av Ingemar Olsson g m Tina Camitz sondotter
till Carl Henning. En rik källa har varit ’Kultur- och personhistoriska
anteckningar’ av kapten Oscar Fredrik Strokirk ’Ätten Camitz’. Sten-Göran Camitz har överfört detta. 1.
Georg (Göran) Mattson Camitz tillhörande en adlig (?) ätt från nuvarande södra Polen. Bielsko-Biala ligger vid en utlöpare av Karpaterna och strax väster om den, nära gränsen ligger en liten by vid namn Kamitz. Göran torde emellertid ha inflyttat vi den lilla ort som ligger i Pommern vid Östersjökusten några mil från den polska gränsen och som först nämns 1583 tillsammans med Tribom, Ahrenshagen, Schlemmin och Pantlitz. Men anknytningen till bergsbruk finns inte förklarad genom anknytningen till detta kustlågland. Kamitz blir på polska Kamienica. Sten Camitz har lämnat efter sig bilder från en liten by Kamitz i närheten av Bielsko. varifrån denna tradition kommer vet jag inte.(sg). Georg Camitz inflyttade till Sverige 1648 (eller
1649), sannolikt inkallad av presidenten i den Pommerska regeringen och
hovrätten i Greifswald Johannes Nicodemus Ahusen (nobil. Lillieström
n:r 250) som år 1648 inköpte de båda nyanlagda järnbruken Bofors
hammare och Björkborns hammare i Karlskoga bergslag. Bofors hammare
byggdes av borgaren i Arboga Paul Horman och erhöll Bergskollegii
privilegier 1646 med sex års
frihet från hammarskatten, dock med förbehåll att Horman skulle
inflytta och bli borgare i någon av de nyanlagda städerna Nora,
Filipstad eller Kristinehamn. Han valde Kristinehamn och blev borgmästare
där 1649 och vågmästare 1652. Avled 1654.
Björkborns hammare grundlades 1639 av Mårten Drost som
sedan 1629 var fogde i Karlskoga. Han erhöll privilegium på att uppföra
en hammarsmedja ”uti den strömmen vid Bäckborn i Karlskoga”.
Regeringspresidenten Lillieströms fader, Nicodemus Ahusen, f.
1551, var först smed i Örebro och blev sedan handlande och rådman i Örebro.
Han avled 1597.
För sin tjänst vistades Nicodemus Lillieström ständigt i Pommern
och blev det för honom nödvändigt att ha en ställföreträdare för de
nyinköpta bruken Bofors och Björkborn. Av denna anledning blev Georg
Camitz först förvaltare och sedan arrendator av dem båda. Han fortsatte
även någon tid efter Lillieströms död med arrendet och bodde
huvudsakligen på Björkborn, men han var tillika borgare i Kristinehamn
från 1649.
Camitz grundlade Degerfors bruk. 15 juni 1654 erhöll han
mutsedel av bergmästaren Sten Andersson om rätt till bruksdrift i
’Degernäs ström’ det vill säga Letälven. 16 oktober 1660 fick han
Bergskollegii privilegium på en hammare med frihet från hammarskatt i
tre år, men vid privilegiets förlust var det honom förbjudet att köps
kol i Karlskoga. Detta var första bruksanläggningen vid Degerfors och
kallades ’Nedre Degerfors’. Med den 2. September mutsedel och den 8
oktober Bergskollegii privilegium 1666, anlade Camitz nu en hammare norr
om den förra som benämndes ’Öfre Degerfors’. Camitz flyttade 1651
till Kristinehamn. Han utsåg där 1661 till borgmästare. Denna
befattning hade han med stort beröm till 1673, då han tog avsked och erhöll
100 daler silvermynt i pension. Han ägnade sig därefter uteslutande åt
sin stora affärs och bruksverksamhet till sin död 1687. (Ätten
Camitz ; Kapten Oscar Fredrik Strokirk)
Det första giftet var med Elisabeth Urania, död 1670. Dotter till prosten i Arvika, Per
Eriksson Uranius och Margareta Erlandsdotter Norenia.
Barn : A2
Mathias
1654 – 1689
A3
Petter
1657 – 1673
A4
Elisabeth 1659 –
Det
andra giftet med Clara Ekebom 1653 – 1728. Dotter till justitiemästaren i
Kristinehamn Gustaf Månsson Ekebom och Anna Arvidsdotter Roman. Barn : A5
Gustaf
1672 – 1710
A6
Anna Margaretha
1673
– 1775
A7
Göran
1674 –
A8
Maria
1675 – A9
Christina
1677 –
1743 A10
Clara
1679 – 1738 A11
Johan
1681 – 1741 A12
Sara
1683 – 1708 A13
Arvid
1687
– Georg Camitz har till Karlskoga kyrka skänkt en förgylld kalk och patén, samt en kalkduk af rött siden. Georg Camitz och Clara Ekeboms gravsten finns, väl bibehållen, på allmänna läroverkets gård i Kristinehamn.
A 2. Mathias 1654 – 1659 Brukspatron och rådman i Kristinehamn, samt stadsnotarie och kapten vid borgarekompaniet. Ägde flera gårdar och tomter i staden. Gift med 1675 Ingeborg Olusfdotter Warnmark f. 1659 dotter till rådmannen i Kristinehamn Oluf Nilsson Warnmark 1615 – 1673 och Birgitta Pedersdotter f. 1622. Barn : B14 Olof 1677 – 1697 B15 Mathias (död ung) B16 Maria 1692 – 1749 A3 Petter l657 – 1673 (avled 16 år gammal) A4 Elisabeth 1659 – Gift med sin styvmoders broder Magnus Gustavsson Ekebom, borgmästare i Kristinehamn. Komminister i Rudskoga Gift med Katarina Gedda Barn : B17 Gustava Johanna 1693 – 1696
B18
Clara
1695 – 1733
B19
Georg
1696 –
B20
Johan
1699 –
B21
Gustaf
1701 –
B22
Catharina
1707 - 1717
B23
Georg
1709 – 1717
A6
Anna Margaretha
1673 – 1745 Gift med häradshövdingen i Värmland Johan Hage A7 Göran 1674 - (ogift) A8 Maria 1675 – Gift med tull- och postinspektören i Söderköping Karl Sahlfelt. A11 Johan 1681 – 1741 Brukspatron och delägare i Degerforsverken, samt bosatt i Kristinehamn. Omtalas särskilt för sin frikostighet vid reparationen och tillbyggnaden av Karlskoga kyrka 1705. Gift med Maria Persdotter Wester 1681 – 1761, dotter till brukspatronen och rådmannen i Kristinehamn Peder Andersson 1640 – 1703, vilken var son till en i Örebro bosatt bergsman vid namn Anders, som levde omkring 1600. Denne Peder Andersson antog namnet Wester och blev stamfader för denna vitt utgrenade släkt. Wester var bruksförvaltare på Ölsboda bruk i Nysunds sockens Närkespel. Ägde Bo i Bo socken, Örebro län, samt Björkborn i Karlskoga och grundade 1656 Haddebo bruk i Svennevads socken, vilket stannade i westerska släktens ägo till 1821, då det övergick till bromsiska ätten. Johan barn : B24 Christina 1708 – B25 Clara 1710 – 17 87 B26 Brita Maria 1712 – B27 Anna Sara 1713 – B28 Carolina Fredrika Ulrika 1718 – B29 Johan 1720 – 1779 B30 Göran 1722 – 1785 Dessutom tidigare två äldre söner som avled i späd ålder.
A 12 Sara 1683 – 1708 Gift med tullinspektören Jacob Lysell A
13 Arvid
!687 –
Ogift. B 14 Olof 1677 – 1697 Ogift. B 15 Mathias död ung B 16 1692 – 1749 Gift 1:a gången med Brukspatronen på Valåsen i Karlskoga, Gerhard Ysing (som 1672 skänkte an ljuskrona till Karlskoga kyrka). Gift 2:a gången med Fil mag och akad adjunkten i Uppsala, Gustaf Åman. Gift 3:e gången med Superintendenten (biskopen) i Karlstad, Nils Lagerlöf. En stor tavla finns i Karlskoga kyrka med bland annat följande text : ’Uppsatt af Gerhard Ysing och Maria Camitz åhr 1726 den 12 aug.’ B
17
Gustava Johanna
1693 – 1696 B 18 Clara 1695 – 1733 B19 1696 –
Ogift B
20
1699 –
Ogift B
21 Gustaf
1701 – Bokbindare i Kristinehamn
Gift med Anna Greta Vennerholm Barn : två döttrar som avledo ogifta. B
22 Catharina
1707 – 1717 B
23
Georg
1709 – 1717 B 24 Christina 1708 – Gift med Brukspatronen Henrik Lorentsson Ertman. B 25 Clara 1710 – 1787 Gift med Assessorn i Göta Hovrätt Ferdinand Flach n:r 1606. B
26
Brita Maria
1712 – Gift 1:a gången med Handlanden i Göteborg Hans Liedgren Gift 2:a gången med Handlanden i Göteborg Martin Sandberg. Gift 3:e gången med Brukspatronen och bergmästaren Gustaf Lundstedt. B
27 Anna Sara
1713 – Gift med Expeditionssekreteraren Samuel Ehrenlund n:r 1599. B 28 Carolina Fredrika Ulrika 1718 – Förlovad med Sin svågers broder Johan Lund, nobil Ehrenlund, som emellertid avled under förlovningstiden, 1736. Gift med Grosshandlaren i Stockholm Peter Hultman. B 29 Johan 1720 – 1779 Hopsamlade tillsammans med brodern Göran de bland släktingarna spridda andelarna i Öfre och Nedre Degerfors bruk. Johan blev ensam ägare till Öfre Degerfors (Övre Degerfors – Degernäslinjen). Nämnes som den förste brukspatronen på Degernäs och Öfre Degerfors. 1742 – 1749 vistades han dock vid Nissafors bruk i Mossebo socken i Kronobergs län (Össeryd i Jönköpings län?), vilket han till en del ärvt efter den nyligen avlidne fadern. Under denna tid förbättrades och utökades egendomen och bruket betydligt. I bolag med kammarherre Carl Gustaf Gyllenhöök (1715 – 1749) anlade han i Småland ett nytt stångjärnsbruk som fick namnet Gyllenfors (Anderstorp, Jönköpings län), men då hans ålderstigna moder önskade honom boende närmare sig, lämnade han Småland och bosatte sig på Degernäs, vars huvudgård byggdes och ordnades i huvudsak som stället nu ter sig. Allt sedan Georg Camitz 1666 grundade Öfre Degerfors har Degernäs hört tillsammans därmed, ända till den 1. Jan 1871, då ryttmästare E. C. Strokirk å Degernäs försålde Öfre Degerfors till Degerfors aktiebolag.
Georg Camitz (1) köpte Degernäs troligen av en länsman Erik Pålsson.
Georg synes ej ha bott på Degernäs. Ej heller sonen Johan (A 11) som ärvde
stället. Degernäs är troligen grundat 1580 – 1586 av tre nybyggare Måns,
Jöns och Mattes Finne. Gift med sin kusin Christina Wivica Wester 1730 – 1790, dotter till brukspatron på Haddebo Markus Wester och Anna Elisabeth Kiedberg. Barn C 31 Johan 1752 – 1809
C 32
Maria Elisabeth
1754 – 1807
C 33 Per
1755 – 1819
C 34
Anna Christina
1756 – 1793
C 35
Carolina
1757 – 1835
C 36
Carl-Georg
1762 – 1790 Dessutom en son Arvid, född 1758 som avled samma år. Till fägnadsbetygelse över regementsförändringen 19 augusti 1772 förärade desssa makar Karlskoga kyrka dess nuvarande predikstol, med följande inskription . ”Guds namn till ära och Karlskoga kyrka till prydnad är denna predikstol förärad af brukspatronen herr Johan Camitz och dess k. Hustru fru Christina W. Wester ppå Degernäs. År 1774” De erhöllo sin sista vilostad i den så kallade Degernäsgraven i Karlskoga kyrkas kor, med en över graven lagd kalksten med en lång latinsk inskription. Enligt de personallier som prosten Gustaf Kjellin höll vid hans begravning, fick han av sina föräldrar ”den undervisning på dygdens väg och i lärda vetenskaper, som hans stånd och snille fordrade.”. Han fick 1732 resa till Uppsala akadei, således vid endast 12 års ålder. Han stannade där till 1740, då han ”väl och grundligen underbyggd ” följde en lagman von Numers på en del tingsturer, varpå han 1741 antogs till auskultant i bergskollegiuum. Redan året därpå lämnade han dock denna anställning för att tillträda förvaltningen av Nissafors bruk i Småland. (Ovan nämnda tal ”Griftetal över herr Johan Camitz 1779”, finns inbudet tillsammans med Johans egna anteckningar om äktenskapet och barnen hos Sten-Göran Camitz.
B 30 Göran 1722 – 1785 Han hopsamlade tillsammans med brodern Johan de bland släktingarna spridda andelarna av Öfre och Nedre Degerfors bruk Göran blev ensam ägare till Nedre Degerfors (Nedre Degerfors – Strömsnäslinjen) Brukspatron på Nedre Degerfors samt Strömsnäs, en egendom om 7/22 mantal i brukets omedelbara närhet. Gift med Sin kusin Brita Maria Wester 1730 – 1791 dotter till hovrättsrådet Nils Wester och friherrinnan Juliana Charlotte Kruuse. Barn : C 37 Nils Johan 1748 – 1789 B 38 Göran 1750 – 1807 C 39 Claes Jacob 1753 – 1823
C 40
Maria Elisabeth
1754 – 1759
C 41
Per 1757 –
C 41
Christina
1759 –
C 43
Maria Charlotta
1760 – 1818
C 44
Brita Christina
1764 – C 45 Carl Georg 1766 – C
46
Adolph Fredric 1766
– C
47
Johannes
1772 –
C
31 Johan 1752
– 1809 Brukspatron till Lidetorp och Håkanbol Gift med Sophia Magdalena Conradsdotter Widmark 1766 – 1836, dotter till borgmästaren i Kristinehamn Conrad Widmark d 1782 och Catharina Maria Hjort 1731 – 1771
Barn :
D 48
Christina Sophia 1790 –
D 49 Maria Elisabeth
1791 – 1875
D 50 Armete
1793 – 1890
D 51
Jan
1795 – 1839
D 52
Carolina Fredrica
1797 – 1841 D 53 Lovisa 1798 – Jämte sin hustru är Johan begraven i Camitzka familjegraven i Karlskoga kyrka och plåten på kistan har följande inskription : ”Här hvilar Bruks-Patronen Herr Johan Camitz 25 augusti 1752. Död den 20 april 1809. Och till vårt namn i eftervärlden Oändligt väl gör den Som låter själfva gärningen Få omsorg dra för pyramiden.”
C
32
Maria Elisabeth1754 – 1807 Gift med Revisionssekreteraren Fredrik Ulrik Troilius, nobil von Troil n:r 2039. Han var född 1741 i Stockholm och bars till dopet av drottning Lovisa Ulrika. Son till den välkände överhovpredikanten och ärkebiskopen Samuel Troilius, som ligger i egen grav med minnesvård av marmor i Västerås Domkyrka. Själv ar Troilius (1741) en framstående ämbetsman och adlades 1756 jämte sina fem bröder för faderns förtjänster. Fredrik och Maria avled barnlösa och han slöt därmed själv sin ättegren. C 33 Per Brukspatron på Norra Håkanbol. Gift med Maria Sophia Hök 1758 – 1832
Barn :
D 54 Christina Juliana
1738 – 1868
D 55 Marcus
1790 – 1862
Maria Sophia
1796 – 1852
C 34
Anna Christina
1756 – 1793 Gift med Brukspatronen på Ölsboda och Laxå, Elias Strokirk, som var ägare till Laxå bruk, som också hade bruksrörelse vid Holmen, Röfors och Brattfors (1787 – 1811) . Porträtt på Laxå bruksmuseum C 35 Carolina 1757 – 1835 Gift med Den 14/12 1779 med brukspatronen på Stjärnsund (Värmland) och Skyllberg med flera Olof Burén – 1835, nobil. Burenstam n:r 2156. Barn : två söner och sex döttrar. I Bertil Waldéns bok Skyllberg 1346 – 1646 – 1946, (utg 47-48) finns förteckning över barnen och deras äktenskap. Carolinas namnteckning återfinnes på sid 332. Carolina hade i giftet med sig 80 000 Daler kopparmynt vilket var grunden till Burenstams fortsatta bruksverksamhet. |