|
Vetande,
log. Klar och tydlig kunskap med full visshet om objektiv sanning,
antingen på grund av logisk evidens (rationellt vetande) eller på grund
av erfarenhet (empiriskt vetande). Vetandet har formen av omdömen, vilkas
visshet antingen är omedelbar (vare sig genom självklar logisk
evidens, eller genom otvetydigt konstaterat faktum i
erfarenheten) eller medelbar (genom logiska slutledningar från omdömen
med omedelbar visshet). Genom sin fulla visshet skiljer sig vetandet från
förmodan, mening och antagande, genom sin objektivitet från tro.
Vetenskap
log. Systematiskt
vetande. Vetenskapen är det högsta uttrycket för människans strävan
efter klarhet och sanning genom att bringa enhet och sammanhang i sitt
medvetande. Detta söker hon vinna genom av tankelagarna ledd användning
av sitt förstånds kategorier, framför allt substans-, orsaks- och ändamålsbegreppen,
på det i hennes erfarenhet givna verklighetsinnehållet. Planmässigt
vidgar hon genom iakttagelse sin erfarenhet och dess innehåll underkastas
ständigt bearbetning till allt större klarhet med korrigerande av de
varandra motsägande föreställningarna och ett allt djupare besvarande
av frågorna vad, varför och vartill.
Vitalvetenskap, Characterologia nonica, den kunskap om människan som står att finna bortom den kausal (orsaksbundna) erfarenheten, det vetande som 'fyller subjektets tomrum' och med andra ors betraktar människan som en odelbar och för alla sina handlingar ansvarig varelse. Se vidare Künkel.
|